Vem ansvarar för teknikstöd?

kille sitter framför bokhylla med hörlurar och läser ur bok Regering och riksdag har i en rad beslut tydliggjort begreppen inkludering och ”en skola för alla”. Det visar på ett förhållningssätt i relation till elever ”i behov av särskilt stöd” och markerar att skolan i sin pedagogiska utformning ska utgå från alla elevers olika förutsättningar. Elever med funktionsnedsättning ska i möjligaste mån få undervisning tillsammans med skolans övriga elever. Det krävs alltså att skolan anpassar sin organisation, sin undervisning och sina resurser för de behov som finns. Syftet med ett hjälpmedel för en viss elev är förstås främst att ge eleven det stöd den behöver för att klara de uppsatta målen. Men det finns flera vinster för hela skolan. Att varje elev ges möjlighet till att arbeta fokuserat i skolan skapar ett bra arbetsklimat vilket alla tjänar på.


hand som drar med en apparat over en boksida

En scannermus används för att scanna in texter från papper. Texten hamnar i datorn och kan sedan bearbetas och sparas på ett ställe i datorn. Tillsammans med talsyntes gör scannermusen det möjligt att få texter upplästa via datorn.

I skolan

I skolan har vissa elever behov av anpassade eller särskilt utvecklade läromedel. Det är skolan som ska erbjuda de verktyg eleven behöver i skolmiljön.

Teknikstöd

Teknikstöd kan till exempel vara en dator med talsyntes tillsammans med en scanner och textigenkänningsprogram, eller verktyg för att planera sin skoldag. Det är skolan som ska erbjuda de verktyg man behöver i den skolmiljö man befinner sig. I skollagen benämns detta lärverktyg. I många kommuner finns en övergripande verksamhet som ansvarar för och arbetar med IT för olika elevgrupper. Ofta kallas denna verksamhet för Skoldatatek. Där kan personal få utbildning och support på teknikstöd. De kan också låna utrustning för att man ska kunna prova den. På www.skoldatatek.se hittar du adresser

Grundutrustning och tillgänglighet

Grundutrustning som behövs för att kunna bedriva undervisning, till exempel bord och stolar, är skolhuvudmannens ansvar. Anpassningar av lokaler för att göra dem tillgängliga för alla elever är också skolhuvudmannens ansvar. Läs mer om kognitiv tillgänglighet: Riktlinjer för tillgänglighet – riv hindren Utvecklingsarbete i skolan

Övrigt stöd i skolan

Om man är elev och har en funktionsnedsättning kan man behöva särskilt stöd i skolan. Man kan få praktiskt stöd genom att det finns en extraresurs eller elevassistent. En resursperson eller elevassistent kan hjälpa flera elever eller enbart en elev.


del av ett ansikte, talar in i en inspelningsapparat

Diktafon eller fickminne används för att ta röstanteckningar. En instruktion hur man ska lösa en uppgift eller korta påminnelser som portkod, telefonnummer och busstider. Med tillräckligt stort minne kan man spela i hela lektioner.

I vardagslivet

Landstingen och kommunerna kan förskriva personliga hjälpmedel som behövs i vardagslivet. Det är bland annat arbetsterapeuter, logopeder och sjukgymnaster som bedömer behov och skriver ut lämpliga hjälpmedel. Vilket hjälpmedel man får beror på hur de individuella behoven av stöd ser ut. Personliga hjälpmedel kan exempelvis vara bolltäcke, program med talsyntes, tidsstöd, planeringshjälpmedel med påminnelser eller liknande.


I arbete

När man ska ut i arbetslivet efter skolan finns det möjlighet att få arbetshjälpmedel. Det kan röra sig om tekniska hjälpmedel man behöver för att klara av ett arbete. Det är Arbetsförmedlingen eller arbetsgivaren som ansvarar för de hjälpmedel man behöver för att kunna ta ett nytt arbete. Arbetsförmedlings ansvar sträcker sig till de första 12 månaderna man är anställd. Därefter är det Försäkringskassan som ansvarar för hjälpmedel. Det gäller både anställda, egna företagare och fria yrkesutövare.


en hand trycker på skärmen på en ipad

Det utvecklas mängder av hjälpmedel i form av appar för surfplattor och smartphones. På bilden en app för att stödja kommunikation. Det är viktigt att tänka på hur apparna placeras och organiseras så de lätt hittas då de ska användas.

Gränsdragningar

Gränsdragningen mellan teknikstöd, pedagogiskt hjälpmedel och grundutrustning i förhållande till personliga hjälpmedel är ibland svår. För en elev med ADHD-problematik, läs- och skrivsvårigheter och/eller dyslexi kan flera av de verktyg som används, t.ex. en programvara med talsyntes, vara såväl ett pedagogiskt som ett kompensatoriskt hjälpmedel. Definitionen beror också på undervisningsgruppen och den unika elevens behov. I några landsting har man genom avtal med kommunerna kommit överens om hur gränsdragningen ska se ut, medan man i andra landsting tar diskussionen när problem uppstår. Eleven i centrum och samverkan måste vara utgångspunkten. Hur hjälpmedel beviljas regleras i Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL) samt Skollagen.

Hälso- och Sjukvårdslagen

Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för hjälpmedel i hemmet, närmiljö och skola. Hjälpmedel för dagliga livets aktiviteter, förflyttning och kommunikation samt för vård och behandling. Förskrivning av leg. personal som en del i en habiltering eller rehabiliteringsinsats. Beslut kan inte överklagas. Prioritering enligt HSL, prioriteringsutredningen och lokala riktlinjer.

Skollagen

Eleven ska erbjudas lärverktyg för en tidsenlig utbildning. Rätt till särskilt stöd om eleven riskerar att inte nå målen. Rektorn ansvarar för att åtgärdsplan utfärdas vid behov av särskilt stöd. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Beslut kan överklagas.

Reflektion:

  • Undersök om det finns någon lokal överenskommelse för ansvarsfördelningen av stöd till elever med kognitiva svårigheter mellan kommunen och landstinget där du arbetar.