Lagstiftning

Boken Sveriges rikes lag ligger på biod med klubba ovanpå Staten ska ansvara för att vi har en likvärdig skola över landet. Huvudmannens drift av skolan och ansvaret för stöd till elever med särskilda behov är reglerat i skollagen och läroplanen. Det är skolledarens ansvar att se till att lagar följs på det lokala planet men alla inom skolan är skyldiga att verka för att ingens rättigheter kränks.


Får eleven spela in en lektion?

Ja, en elev får spela in en lektion med ljud och video. Det är jämställt med att anteckna. Man får använda den för eget bruk och sprida den till den närmaste kretsen, till exempel sin klass. Däremot får man inte lägga upp den på nätet så att den kan ses av andra, som till exempel på Facebook eller Youtube eller skolans plattform. Läraren kan förstås lägga upp sina egna lektioner på nätet.


Saxat ur skollagen 2010:800

1:a kapitlet, Inledande bestämmelser

4 §

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

5 §

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. 3:dje kapitlet, Barns och elevers utveckling mot målen Utredning

8 §

”Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn”. ”Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd”. Åtgärdsprogram

9 §

Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. 10:de kapitlet, Grundskolan

10 §

”Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning”. 15:de kapitlet, Gymnasieskolan

17 §

Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.


PYS-paragrafen

Vad som är särskilt intressant i det här sammanhanget är ”PYS-paragrafen” den så kallade undantagsbestämmelsen 
som finns inskriven i den nya Skollagen: 10:e kapitlet

21 § (Grundskolan)

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 § bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. 15:de kapitlet

26 § (Gymnasieskolan)

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.

Hur relaterar PYS-paragrafen till teknikstöd?

Det är svårt att klart säga exakt hur den här lagen ska tolkas. Det står inte uttryckligen att man ska utan får bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättning. Och när är ett hinder mer än tillfälligt? Det är alltså upp till läraren att göra en bedömning av var gränserna går. Men PYS-paragrafen får inte ersätta de teknikstöd eleven har behov av för att klara uppsatta mål i skolan. Grundtanken är att det trots rätt stöd kan finnas specifika svårigheter kopplat till funktionsnedsättningen som gör att en del av kunskapskraven inte kan nås. Då får man tillämpa PYS-paragrafen.


Statens ansvar

Staten ska ansvara för att vi har en över landet likvärdig skola. Målet om en likvärdig skola ska uppnås genom att Staten ansvarar för tillsyn och utvärdering och vissa utvecklingsinsatser. Ansvaret för grundutbildning av lärare och viss fortbildning är också ett statligt ansvar. Så också för de nationella mål som finns för skolområdet och som återfinns i skolformsförfattningarna, läroplanerna och kurs- och timplaner.