Lär om Teknikstöd
En hemsida om teknikstöd
Vad är teknikstöd i skolan?
Teknikstöd i skolan innebär produkter, tjänster eller andra tekniska verktyg som kompenserar för en nedsatt förmåga. Det kan röra sig om hjälpmedel för att kompensera för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller för fysiska funktionsnedsättningar.
I skolan handlar det många gånger om tekniska hjälpmedel för att kompenseraför nedsatta kognitiva förmågor. Barn med ADHD eller autism har ofta svårigheter med flertalet kognitiva aktiviteter, inkluderande både inlärning och koncentration.
Varför är teknikstöd i skolan viktigt?
Enligt skollagen har alla elever rätt till att få det stöd och anpassningar de behöver för att klara av sin utbildning. Elever med kognitiva svårigheter har alltså rätt att få extra stöd, och just teknikstöd är många gånger ett mycket bra hjälpmedel för inlärning.
Vilket teknikstöd finns tillgängligt?
Idag finns mycket teknikstöd tillgängligt, och tack vare den framskridna teknologin är det ofta inte speciellt kostsamt. Det finns många appar och digitala tjänster som kan vara till stor hjälp för elever i behov av extra stöd. Det han handla om tjänster som läser upp text eller där du kan göra bildschema.
Eftersom det oftast redan finns digitala läroverktyg, så som lärplattor tillgängliga i skolorna idag behöver kostnaden för teknikstödet inte bli så stort. Teknikstöd kan vara till hjälp för många elever i skolan, inte enbart dem med utredda diagnoser.
Senaste bloggar
Skoldator & regler vid inlärningssvårigheter
Att använda en skoldator kan ha stor inverkan på dina studieresultat, särskilt för dig som kan ha det lite svårare med sina studier. Digitala verktyg har blivit en naturlig del av skolmiljön, och för många elever är en dator avgörande för att hänga med i undervisningen. Vilka regler och finansieringsalternativ finns det? Läs mer nedan:
- Så kan en skoldator hjälpa vid inlärning
- Finansieringsalternativ vid inköp av skoldator
- Köpa dator – vilka regler gäller?
- Är skoldatorn ett tvång?
- Vanliga frågor
Så kan en skoldator hjälpa dig vid inlärning
Skolverket understryker vikten av skoldatorer i undervisningen, och att i många skolor har elever tillgång till digitala läromedel som komplement till böcker. Skoldatorer är fördelaktiga för många anledningar:
- Du kan enklare samarbete med andra skolkamrater
- Du har tillgång till allt du behöver på en och samma plats
- Det finns verktyg som hjälper dig att organisera dina skoluppgifter
Elever med inlärningssvårigheter
För elever med inlärningssvårigheter kan en skoldator vara extra användbar och fördelaktig. För dig som upplever inlärningssvårigheter kan du ta hjälp av olika datorprogram för att ta till dig informationen mer organiserat. Till exempel kan du få texter upplästa genom ett text-till-tal-program. Stavningskontrollen och verktyg för grammatik kan exempelvis hjälpa dig att förbättra ditt skrivande.
Köpa eller få en skoldator – Vilka regler gäller enligt skolverket?
Du som tänkt köpa en skoldator bör först ta reda på om du kan få en skoldator gratis. Enligt skolverket ska du få tillgång till en skoldator om du behöver för inlärningssvårigheter. Dock, bör du ta hänsyn till om processen drar ut på tiden, i så fall kan det vara en god idé att köpa en skoldator för att inte hamna efter i undervisningen. Det ska inte vara något problem att använda en privat skoldator.
Finansieringsalternativ för att köpa en skoldator
Om du som elev eller förälder inte har möjlighet att få en dator via skolan, finns det flera sätt att finansiera ett inköp av skoldator:
- Betala kontant: Ett alternativ är att använda kontanta medel om man har möjlighet till detta, men om det inte är möjligt finns det lån till dator CSN eller andra typer av lån att överväga.
- Privatlån: Det finns flera privata aktörer som erbjuder privatlån till en skoldator. I flera fall får du en ok ränta och behöver inte lämna någon säkerhet. Vi hänvisar till säkra lånejämförelsesajter likt Enklare, Advisa eller Lånea.se för att ta del av de bästa låneerbjudanden. Just hos Lånea kan du låna 10 000 kr, vilket är ett lån som i de flesta fall täcker inköp av skoldator.
Exempel på datorer för cirka 10 000kr som är lämpliga för skolundervisning.
| Märke | Modell | Pris | |
| Samsung |
|
9990 | |
| HP |
|
9490 | |
| Asus |
|
8490 | |
| Acer |
|
9900 |
Information tagen från Elgiganten (11-09-2024)
- Lån till dator från CSN: Ett annat populärt alternativ är att låna pengar via CSN, som kan användas för att köpa en dator. Lån till dator från CSN ger ofta fördelaktiga villkor med låg ränta, vilket gör detta till ett attraktivt alternativ för många studenter.
Är skoldatorn ett tvång?
Grundskolan ska vara gratis enligt (1 kap. 8 § skollagen). Det betyder att du som elev inte ska behöva betala något för att delta i undervisningen. Därför kan din skola inte kräva att du ska köpa en skoldator privat. Dock kan ett köp av skoldator påskynda dina möjligheter att inte hamna efter i undervisningen.
FAQ
Kan du kräva en skoldator?
Nej, du kan inte kräva en skoldator. Däremot om en dator behöver för att undervisningen ska fungera så kan du kräva en skoldator. Om du har inlärningssvårigheter kan du i vissa fall få en skoldator, även om det inte används i utbildningen.
Kan jag ta ett eget lån för att köpa skoldator?
Ja, du kan ta ett eget lån för att köpa skoldator. Du bör dock först undersöka om din skola kan ge dig en skoldator gratis.
ADHD-skolor
Många barn med ADHD kan gå i helt vanliga skolor, men behöver ofta särskilda anpassningar. För en del barn fungerar dock inte skolgång i en vanlig skola och kan behöva gå i en resursskola anpassad för barn med ADHD eller barn i behov av särskilt stöd av andra anledningar eller diagnoser. I den här artikeln kan du läsa mer om skola för barn med ADHD.
Skola för de med ADHD
Det finns skolor för de med ADHD eller andra diagnoser som innebär att eleven har stora behov av särskilda anpassningar. Dessa skolor kallas ofta resursskolor, och har mindre klasser, fler lärare som är utbildade inom specialpedagogik samt möjlighet till mer individuell anpassning.
För att ha möjlighet att komma in på en sådan skola krävs det en utredd diagnos, men också bevis på att barnet inte klarar av att gå i en vanlig skola och faktiskt kan bli hjälpt av att gå i en resursskola. Detta bedöms vanligtvis genom olika utredningar och exempelvis intervjuer med vårdnadshavare och tidigare skolpersonal eller förskolepersonal.
De flesta resursskolor tar in barn med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), alltså inte enbart barn med ADHD. Det är även vanligt att barn med autism går på dessa skolor.
Skola för barn med ADHD i Stockholm
I Stockholm finns det flera resursskolor anpassade för barn med NPF.
- Helleborusskolan – Täby och Österåker
- Kunskapsskolan Resursskola – Hägersten
- Lunaskolan – Bromma och Johanneshov
- Magelungen – Flera olika platser
- Magitaskolan – Gröndal
- Skolgrunden – Hammarby Sjöstad
- Snitz – Centrala Stockholm
- Svedenskolan – Bergshamra
- Vintertullsskolan – Södermalm
Vad som krävs för att vara behörig till de olika skolorna skiljer sig. Ta kontakt med den enskilda skolan för att få veta mer.
När har man rätt till ADHD-skola?
För att få reda på om ditt barn har rätt till ADHD-skola bör du kontakta dig kommun. Finns det en resursskola i er hemkommun är det i den skolan barnet ska gå i. Om det inte finns kan det bli aktuellt för hemkommunen att betala skolgång för en skola i en annan kommun om barnet behöver det.
Men det är bra att ha i åtanke att många barn med ADHD klarar av att gå i vanlig skola, så länge de får rätt ADHD-hjälpmedel. Många skolor har också möjlighet att anpassa undervisningen och har redan mindre resursgrupper för barn i behov av särskilt stöd.
Även du som förälder kan göra mycket för att underlätta ditt barns skolgång, genom att göra resten av vardagen så bra som möjligt. Här finns tips till föräldrar med adhd-barn för att underlätta så mycket som möjligt för ditt barn.
Hjärnan vid stress
Att stress är skadligt har de flesta av oss koll på. Men vad händer egentligen i hjärnan vid stress och hur påverkar stress hjärnan? Läs vidare för att lära dig mer om ämnet.
Vad händer i hjärnan vid stress?
När vi blir stressade aktiverar amygdalan vårt sympatiska nervsystem, som skickar ut signaler till kroppen om att fly eller fightas. Resultat från forskning visar på att hos personer som utsatts för långvarig stress är amygdalan förstorad, samt samverkan med andra områden i hjärnan förändrad.
Hur påverkar långvarig stress hjärnan?
Djurstudier visar på att långvarig eller stark stressexponering visar på att hjärnan förändras. Förbindelser mellan nervceller på vissa områden minskar, medan de på andra ställen samtidigt ökar. Man har också sett att detta kan leda till en tunnare hjärnbark på ett visst ställe i pannloben.
Pannloben är mycket viktig för vår koncentrationsförmåga, för att kunna organisera och planera det vi ska göra samt för en del andra kognitiva funktioner. Information lagras i pannloben under kortare tid, exempelvis vad det var vi skulle handla på affären. Därför har stress en påverkan på långtidsminnet.
Resultat från djurstudien visade dock också på att pannlobens volym återkommer efter cirka ett till två år, om stressen hade minskat. Därför är det alltså av stor vikt att se till så att stress inte blir allt för långvarig, för att minska skadorna på hjärnan.
Så stor av del av hjärnan använder vi
Hjärnan är ett mycket komplext organ, och det finns många myter om hur stor del av hjärnan vi använder. Men vad är egentligen sant? Stämmer myten om att vi enbart använder 10 % av hjärnkapaciteten? Läs vidare för att få reda på sanningen.
Hur många procent av hjärnan använder vi?
Över dagen använder vi människor nästan 100 % av vår hjärnkapacitet. Det innebär inte att vi använder 100 % av hjärnan hela tiden, eftersom olika delar av hjärnan används till olika funktioner och förmågor. Men största delen av hjärnan är faktiskt aktivt nästan hela tiden.
Det här beror på att hjärnan fungerar så pass komplext som den faktiskt gör. Även om vissa funktioner sitter i en specifik del av hjärnan behövs oftast flera delar av hjärnan vara aktiv för att kunna skicka ut signaler till kroppen. Nästan inga delar av hjärnan är vilande visar forskning.
Myten om hur mycket av hjärnan vi använder
Det finns en välkänd myt om att vi endast skulle använda 10 % av vår hjärnkapacitet, men det stämmer alltså inte. Myten tros komma från 1936 när en journalist tolkade psykologen William James text från 1906, där det hävdades att de flesta av oss endast använder 10 % av vår kapacitet.
Vilket alltså inte innebär samma sak som att vi endast använder 10 % av hjärnans kapacitet. Någonstans där blev alltså detta feltolkat och har sedan blivit en allmänt känd myt.
Hjärnan vid depression
Nästan varannan kvinna och var tredje man är någon gång under livet deprimerade, och psykiskt hälsa är något att ta på allvar. I den här artikeln går vi igenom vad det egentligen är som händer i hjärnan vid en depression.
Vad händer i hjärnan vid en depression?
Vid en depression finns det en obalans i signalsubstanser i hjärnan. Det innebär att signalerna som frigör hormoner så som serotonin, noradrenalin och dopamin inte fungerar som de ska, vilket påverkar vårt mående och känslosystem. Hjärnan kan ta skada av att dessa system inte är i balans.
Forskning har visat på att depression, speciellt som pågår under en längre tid kan vara skadlig för hjärnan. Därför är det mycket viktigt att man försöker bota depressionen så tidigt som möjligt för att minska skadeeffekten på hjärnan.
Depression minskar förnyelsen av hjärnceller
Forskning har visat på att depression kan minska förnyelsen av hjärnceller. Detta på grund av att hos en deprimerad person är kortisolnivåerna höga dygnet runt, precis som när hjärnan reagerar på stress. Höga kortisolnivåer hämmar förnyelsen av hjärnceller, som i sin tur påverkar inlärningen.
Det här är viktigt att ha i åtanke när det kommer till elever i skolan som visar tecken på depression. Det kan minska elevens kunskapsinlärning och även påverka minnet, som även det är väsentligt för inlärning.
Hjärnan vid bipolär sjukdom
Bipolärsjukdom eller manodepressivitet som det också kallas för innebär att man under perioder blir antingen manisk eller mycket deprimerad. Men vad är det egentligen som händer i hjärnan vid bipolär sjukdom? Det går vi igenom i den här artikeln.
Vad händer i hjärnan vid bipolär sjukdom?
Vid bipolär sjukdom tror man att det finns en förändra funktion av vissa av hjärnans budbärare. Det handlar om att det blir antigen för mycket eller för lite signalering mellan två hjärnceller som leder till ett maniskt eller depressivt tillstånd.
När man befinner sig i ett maniskt tillstånd har man reducerad hjärnfunktion i den högre hjärnhalvan, och vid depression har man reducerad hjärnfunktion i den vänstra hjärnhalvan. Det gör också att vid ett maniskt tillstånd kan kreativiteten öka märkbart.
Det depressiva tillståndet kan påverka hjärnan på många olika sätt.
Orsak till bipolär sjukdom
Den exakta orsaken till bipolär sjukdom är ännu oklar, men man vet att både arv och miljö spelar in. Förmodligen är det flera gener som spelar in, och dessa påverkar tillverkning och omsättning av viktiga proteiner i hjärncellerna, som får en ökad känslighet.
Denna ökade känslighet tillsammans med yttre påfrestningar tror man är det som orsakar bipolaritet. Det krävs alltså oftast yttre miljöomständigheter som utlöser sjukdomen. Det kan handla om sjukdom eller stress. Men sjukdomen kan även utlösas helt spontant.
Hjärnans utveckling
Hjärnan är vårt mest komplexa organ och det tar många år innan den är färdigutvecklad. Läs vidare för att lära dig mer om hjärnans utveckling.
När är hjärnan färdigutvecklad?
Hjärnan är färdigutvecklad först när vi är i 20 års åldern. Den exakta åldern går förstås inte att säga, och det finns senare rön som säger att den hjärna är färdigutvecklad först när vi är 30 år. Forskning visar på att generellt utvecklas killars hjärnor långsammare än tjejer.
Olika delar av hjärnan utvecklas olika fort och exempelvis frontalloben är den delen av hjärnan som utvecklas allra långsammast. Det är därför vi har svårt att bedöma risker och se helhetsbilder medan vi är unga, denna delen av vanligtvis inte färdigutvecklad förens vi 25 års ålder.
Vad påverkar hjärnans utveckling?
Hjärnans utveckling är något som sker automatiskt, men miljön är ändå avgörande för våra hjärnors utveckling. Det är viktigt att hjärnans erbjuds stimulans för att den ska kunna utvecklas ordentligt. Men det är viktigt med balans eftersom för mycket stimulans kan ge stress.
Stress är något som har visat sig vara mycket skadligt för hjärnans utveckling, och därför är det viktigt att hitta en balans mellan stimulans och återhämtning. Annat som kan påverka hjärnans utveckling är depression, sömnbrist och alkohol.
Alkohol påverkar hjärnan
Att alkohol påverkar hjärnan vet de flesta av oss redan. Men på vilket sätt påverkar alkoholen egentligen hjärnan och är denna påverkan farlig? Allt detta går vi igenom i denna artikel.
Hur alkohol påverkar hjärnan
Alkohol påverkar hjärnan redan vid små intag och gör att du får sämre omdöme, tankeförmåga, reaktionsförmåga och minne. Du kommer även att sova sämre samt att dina känslor påverkas. Dessa förändringar sker även om du inte dricker så att du känner dig berusad.
Vid mycket hög och långvarig konsumtion av alkohol har det visats sig att hjärnan krymper. Det finns också risk för epileptiska anfall samt att du har större risk att utveckla demens och andra hjärnsjukdomar.
Ungas hjärnor påverkas extra mycket av alkohol eftersom deras hjärna ännu inte är färdigutvecklad. Att ge sådan påverkan på hjärnan kan innebära att utvecklingen inte fortskrider som den ska.
Vad händer i hjärnan när man dricker alkohol?
När du dricker alkohol frigör hjärnan olika ämnen och signalsubstanser till hormoner så som dopamin och endorfiner. Det här är hormoner som får oss att må bra och känna oss avslappnade. Men samtidigt får du också sämre omdömesförmåga och reaktionsförmåga.
Där här gör att det blir enklare för hjärnan att fatta dåliga beslut, som kan leda till göra för dig själv eller andra. Det finns också en risk att hjärnan vänjer sig vid att få dessa välmående-hormoner från alkohol eftersom det krävs mindre arbete än för exempelvis träning eller sex.
Alkohol ger sämre sömnkvalitet, även om du kan känna att du sover mycket gott. Långvarig dålig sömn kan ge dåliga effekter på korttidsminnet, som i sin tur gör att du får problem med inlärningen och andra kognitiva förmågor.
Långstidsminne
Långtidsminnet är en del av vårt minne och som namnet avslöjar är det den delen som hjälper oss att minnas saker under en längre tid. I den här artikeln tittar vi närmare på vad långtidsminnet är och vad dåligt långtidsminne kan innebära.
Vad är långtidsminne?
Långtidsminnet är den delen av minnet där information lagras som du kan plocka fram vid senare tillfällen. Till skillnad från korttidsminnet kan långtidsminnet hålla mycket information. Här finns allt du har lärt dig och allt du har varit med om under livet.
Långtidsminnet delas upp i fyra olika delar:
- Procedurminnet
- Det perceptuella minnet
- Det semantiska minnet
- Det episodiska minnet
Procedurminnet
Det äldsta och mest basala långtidsminnessystemet. Det här systemet finns utvecklat redan hos spädbarn och hos en del djurarter. Procedurminnet innehåller information om motoriska färdigheter, så som att gå, köra bil eller att äta. Det här är ingenting som faller oss i glömska.
Dessa motoriska färdigheter kommer att finnas kvar i minnets, även om vi inte använder dem på länge eftersom de blir automatiserade när vi väl har lärt oss dem. Vid en hjärnskada kan dock procedurminnet rubbas.
Det perceptuella minnet
Det perceptuella minnet används för att identifiera objekt så att vi kan orientera oss i vår omgivning. Det kan handla om att vi vet att vi sätter oss på en stol, och om man ser en lyktstolpe så går man runt den, inte in i den.
I detta minnessystem finns sensoriska upplevelser, så som smak, doft och känsel. Även detta minne är väl skyddad mot glömska och mycket är automatiserat. Däremot kan en del människor minskad perceptuell förmåga.
Det semantiska minnet
I det semantiska minnet lagra faktakunskaper, här finns information om Sveriges kungar du fått i skolan och Pythagoras sats. Den här delen av långtidsminnet är mer utsatt för glömska och information som inte används faller ofta ur minnet.
Det episodiska minnet
I det episodiska minnet lagras information om sådant du har varit med om och upplevt, allt som är kopplat till tid och rum lagras här. Det kan handla både om sådant du upplevde för flera år sedan och vad du åt till lunch igår. Upplevelser som betydde mycket kommer vi oftare ihåg.
Vad innebär ett dåligt långtidsminne?
Ett dåligt långtidsminne kan ha flera orsaker, men precis som korttidsminnet kan det på verkas av yttre faktorer så som dålig sömn, stress, depression och alkohol. Långtidsminnet är i regel inte lika känsligt som korttidsminnet, och möjligheten att plocka fram information kan komma och gå.
Eftersom det oftast är det semantiska och episodiska minnet som information faller bort från brukar det inte påverka våra kognitiva förmågor speciellt mycket.
Korttidsminne
Korttidsminnet är extremt viktigt för oss för att kunna fungera bra i vardagen. Ibland används ordet lite fel, och korttidsminnets viktigaste uppgift är inte att komma ihåg vart vi precis la nycklarna. I den här artikeln går vi närmare igenom vad korttidsminnet är och hur dåligt korttidsminne påverkar oss.
Vad är korttidsminne?
Korttidsminnet har hand om den informationen som är aktuell just nu i medvetandet. Man brukar prata om två typer av korttidsminne, primärminne och arbetsminne. Arbetsminnet är det som håller informationen samtidigt som du aktivt bearbetar den informationen.
Exempelvis när du planerar att gå till din låda framme i klassrummet och ta fram mattebok ur lådan, efter det rensas arbetsminnet och hjärnan går vidare. Arbetsminnet är avgörande för de flesta kognitiva förmågorna som krävs för aktiviteter som att lära sig att läsa och skriva.
Vad innebär ett dåligt korttidsminne?
Ett dåligt korttidsminne innebär att bland annat att inlärningen blir svårare. Det påverkar alla våra kognitiva funktioner och aktiviteter eftersom korttidsminnet, och främst arbetsminnet är väsentligt för kognition. Därför klassas minnesstörningar även som en lindrig kognitiv sjukdom.
Vad är orsaken till dåligt korttidsminne?
Orsaken till dåligt korttidsminne kan vara många. Det kan röra sig om sömnbrist, depression men också vara en biverkning av alkohol och andra droger. Men även nedsatt perceptuell förmåga samt andra kognitiva nedsättningar kan påverka korttidsminnet negativt.
Är närminne och korttidsminne samma sak?
Närminne och korttidsminne är inte samma sak, och närminnet är det som vi felaktigt ibland kallas för korttidsminne. Det vill säga minnas var vi precis la saker, namnet på folk vi träffar eller vad vi åt till lunch igår. Närminnet är en del av det episodiska minnet.